torsdag 8 december 2011

Partierna om fördragsändringar för eurostabilitet

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy enades om ett förslag till förändringar i EU-samarbetet vid ett möte den 5 december. De föreslog då bland annat:

-Automatiska sanktioner mot euroländer som har budgetunderskott som överstiger 3 procent av BNP
-Bindande spärrar för skulder, som kan verifieras av EU:s domstol
-Regelverk som genomförs och harmoniseras på den europeiska nivån
-Budgetregler som med stöd i ländernas grundlagar ska tvinga fram budgetbalans


Paret föreslog fördragsändringar för samtliga 27 EU-länder men lämnade även en dörr öppen för ett särskilt protokoll för de 17 euroländerna. Till detta skulle övriga EU-länder kunna ansluta sig på frivillig basis.

Enligt en artikel i SvD (5/12) sade Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt vid en presskonferens:
- Om det blir fråga om fördragsändring måste jag först ha riksdagen med mig och jag måste prata med Socialdemokraterna.

Europakrönikan skickade direkt efter mötet på måndagen två frågor till de sju riksdagspartierna:

1. Hur ställer sig partiet till de av Sarkozy och Merkel föreslagna förändringarna i EU-fördraget med anledning av eurokrisen?

2. Kommer partiet att arbeta för att låta svenska folket göra sin röst hörd genom folkomröstning i frågan?

Torsdag kväll, tre dygn senare, har endast fyra av sju partier svarat, samtidigt som en för Europa avgörande förhandling genomförs under torsdagskvällen och fredagen.

Varken Miljöpartiet, Moderaterna, Centern eller Folkpartiet har på torsdagskvällen återkommit med svar.

Andreas Larses på Socialdemokraterna svarar, men har inte mycket ledning att ge svenska folket:

- Då inga förslag är färdiga kan vi inte heller uttala oss om dessa.

Roger Falk på Vänsterpartiet säger:

- Vi är motståndare till den centralstyrning och federalism som föreslås i fördragsändringarna som diskuterats. Vi kommer att göra allt vi kan för att ge folket chansen att ta ställning till en fördragsändring i en folkomröstning.

-I en sådan eventuell fördragsändring bör dessutom inkluderas en skrivning om socialt ansvar som säger att strejkrätt och löntagarnas rättigheter ska gå före marknadens intressen.

Sverigedemokraternas informationsavdelning skickar följande svar:

- Vi ser inte att det skulle vara en lösning överhuvudtaget. För oss spelar det förvisso ingen större roll, då vi fortfarande är emot EU och EMU. Vi kommer fortsätta jobba emot detta.

- Vad gäller folkomröstning så är det något vi vill se, ja. Dock är det så att i och med den nya grundlagen så är det jättesvårt att få igenom en folkomröstning. Att det skulle finnas en majoritet i riksdagen är inget vi kan räkna med.

Samuel Sunesson, politisk handläggare vid Kristdemokraterna redogör för partiets syn, men undviker frågan om folkomröstning.

- Det är fortfarande oklart exakt hur Sarkozy och Merkels förslag ser ut. Vår förhoppning nu är att förändringar kan göras inom ett redan befintligt protokoll (protokoll 12 i Maastricht). Då behövs det inga förändringar i fördraget. Oavsett vilket så innebär förslagen ingen förändring för Sverige då det handlar om att införa tydligare regler för offentliga finanser för de länder som har euron som valuta. Sådana regler finns redan men har varit för veka.

- Kristdemokraterna tycker att det är bra att regelverket förbättras, men vill inte göra förändringar i fördraget.


(Europakrönikan)

söndag 23 januari 2011

Ben Alis tunisiska tillgångar finns i Schweiz

Den störtade tunisiske härskaren och diktatorn Zine Ben Ali uppges ha haft täta förbindelser med Schweiz.

Schweiziska Neue Zürcher Zeitung (NZZ) skriver i dag att Tunisiens före detta härskare Ben Ali och hans familj bland annat har bankkonton, fast egendom och ett jetplan i Schweiz.

Ben Ali uppges ha flytt till Saudiarabien kort efter det tunisiska upproret. Fem dagar efter flykten spärrades familjens tillgångar i Schweiz.

Enligt spärrningsansökan som inlämnats på uppdrag av tunisiska regeringen, finns familjens förmögenheter i HSBC Private Bank, Citibank och Credit Suisse i Genève. Ögonvittnen ska också att sett familjemedlemmar försöka ta ut pengar i Genève.

Familjen har enligt tidningen även fastigheter i Genève och Greyerzerland.

Därutöver uppges en familjemedlem äga ett privatflygplan av typen Falcon 900, vilket använts för flygturer till och från Genève. Om flygplanet fortfarande finns i Genève är oklart.

Att klanen lyckats flytta pengar från Schweiz under den korta tiden som hann gå innan Ben Alis flykt uppges som ”osannolikt”, då schweizisk lag kring penningtvätt kräver att banken anmäler kapitalförflyttningar som görs av ”politiskt exponerade personer”.

(Europakrönikan)

måndag 17 januari 2011

Wikileaks tar emot bankdata om europeiska konton i skatteparadis

Spanska El País skriver i dag om hur den tidigare bankmannen Rudolf Elmer under ett pressmöte i London överlämnade två cd med data om hundratals bankkonton i skatteparadis.

Rudolf Elmer kommer inom kort att dömas i Schweiz där han anklagas för att ha brutit banksekretessen. Han arbetade tidigare som chef för en avdelning på den schweiziska privatbanken Julius Bär (även känt som Julius Baer) på Caymanöarna.

Diskarna med informationen överlämnades till Wikileaks medgrundare Julian Assange. De sägs innehålla namn och transaktioner för cirka 2000 bankkunder som försökt undvika skatt genom att placera dem utomlands.

Enligt El País uppgav Rudolf Elmer att det bland kunderna finns viktiga affärsmän, artister och runt fyrtiotalet politiker. Franska Le Monde uppger att det rör sig om ”amerikaner, britter och asiater”.

Namnen kommer att offentliggöras på Wikileaks webbplats om två veckor.

Rudolf Elmer uppgav enligt El País även att erbjudande om att ta del av uppgifterna skickats till den tidigare tyska finansministern, Peer Steinbruck, känd som kritiker av den schweiziska banksekretessen. Elmer ska dock inte ha erhållit något svar.

Wikileaks offentliggjorde redan 2008 anklagelser mot Julius Bär. Då stämdes Wikileaks vilket ledde till en tillfällig stängning av webbplatsen wikileaks.org. Beslutet upphävdes dock senare.

(Europakrönikan)
[Korrigerad 20:31]